{"id":437,"date":"2026-01-01T12:09:27","date_gmt":"2026-01-01T12:09:27","guid":{"rendered":"https:\/\/skarja.de\/?page_id=437"},"modified":"2026-01-29T07:50:36","modified_gmt":"2026-01-29T07:50:36","slug":"padjelanta","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/padjelanta\/","title":{"rendered":"Padjelanta"},"content":{"rendered":"


\nPadjelanta Nationalpark<\/strong><\/h1>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Utsikt mot berget Akka<\/em><\/p>\n

Padjelanta k\u00e4nnetecknas av mjukt rundade bergskammar, b\u00f6ljande plat\u00e5er och enorma vattenytor som omges av h\u00f6ga bergsmassiv.
\nParken \u00e4r ett \u00f6ppet, vidstr\u00e4ckt och platt fj\u00e4llomr\u00e5de med n\u00e5gra av fj\u00e4llv\u00e4rldens st\u00f6rsta sj\u00f6ar. De b\u00f6ljande h\u00f6gsl\u00e4tterna avbryts av n\u00e5gra betydande bergstoppar, varav Jiegnaffo med 1 836 m \u00f6.h. \u00e4r den h\u00f6gsta. I sydv\u00e4st ligger en av landets st\u00f6rsta glaci\u00e4rer, \u00c4lm\u00e4jjiegna. Andra intressanta landskapsformationer \u00e4r ett istidsdelta i nordv\u00e4st, Kisuris-terrasserna, samt det stora antalet s\u00e5 kallade tundrapolygoner (m\u00e5ngkantiga, ringformade frostsprickor) sydv\u00e4st om Staloluoktas, som anses vara den st\u00f6rsta f\u00f6rekomsten i hela fj\u00e4llv\u00e4rlden.<\/p>\n<\/div>\n

\"\"<\/p>\n

Den kalkrika marken och det nederb\u00f6rdsrika klimatet m\u00f6jligg\u00f6r en mycket artrik flora \u2013 cirka 410 olika k\u00e4rlv\u00e4xter har r\u00e4knats. Omr\u00e5dena sydv\u00e4st om Virihavrre och norr om Vastenjavrre \u00e4r botaniskt sett mest intressanta.
\nI sumpmarker med videbuskar och mindre sj\u00f6ar lever m\u00e5nga sj\u00f6- och vadf\u00e5glar som bergand, kricka och odinsh\u00f6ns. F\u00f6r fj\u00e4llhedarna \u00e4r \u00e4ngspipl\u00e4rka, guldspov och stenskv\u00e4tta karakteristiska. Under s\u00e5 kallade lemming\u00e5rar h\u00e4ckar sn\u00f6uggla, fj\u00e4llvr\u00e5k och dv\u00e4rgm\u00e5s i stort antal h\u00e4r. Kungs\u00f6rn och fj\u00e4llfalk jagar i parken. Bland d\u00e4ggdjuren \u00e4r det polarr\u00e4v och gubba som regelbundet vistas h\u00e4r.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Sedan urminnes tider har samerna bott i Padjelanta. I parkens omr\u00e5de ligger renbetesmarkerna och sommarbost\u00e4derna f\u00f6r tre samiska byar. Omr\u00e5det anses vara en av de b\u00e4sta renbetesmarkerna i fj\u00e4lllandet.
\nFakta:
\nNationalparken inr\u00e4ttades 1962. Sedan 1996 ing\u00e5r den i v\u00e4rldsarvet Laponia.
\nTotal yta: 198 400 ha, varav 1 400 ha \u00e4r bergskog med bj\u00f6rk,
\n1 400 ha \u00e4r glaci\u00e4r, 1 000 ha \u00e4r myr, 32 300 ha \u00e4r vatten och resten \u00e4r kalberg.
\nSyftet med inr\u00e4ttandet av
\nnationalparken \u00e4r att bevara ett berglandskap rikt p\u00e5 sj\u00f6ar och vidstr\u00e4ckta hedmarker i dess naturliga skick. Faciliteter f\u00f6r rekreationss\u00f6kande. P\u00e5 sommaren finns det \u00f6vernattningsstugor vid Duottar, Staloluokta, Staddaj\u00e4kka, Arasluokta, L\u00e4ddej\u00e4kk\u00e4 och Kisuris. I Staloluokta kan man k\u00f6pa proviant, tanka och posta brev. H\u00e4rifr\u00e5n g\u00e5r det \u00e4ven flygf\u00f6rbindelser till Vi etas och Kvikkjokk. Mark\u00e4gare: Naturv\u00e5rdsverket.
\nNaturv\u00e5rdsf\u00f6rvaltning: L\u00e4nsstyrelsen Norrbotten.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Padjelanta Nationalpark   Utsikt mot berget Akka Padjelanta k\u00e4nnetecknas av mjukt rundade bergskammar, b\u00f6ljande plat\u00e5er och enorma vattenytor som omges av h\u00f6ga bergsmassiv. Parken \u00e4r ett \u00f6ppet, vidstr\u00e4ckt och platt fj\u00e4llomr\u00e5de med n\u00e5gra av fj\u00e4llv\u00e4rldens st\u00f6rsta sj\u00f6ar. De b\u00f6ljande h\u00f6gsl\u00e4tterna avbryts av n\u00e5gra betydande bergstoppar, varav Jiegnaffo med 1 836 m \u00f6.h. \u00e4r den h\u00f6gsta. … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dPadjelanta\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-437","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/437","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=437"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/437\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":833,"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/437\/revisions\/833"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/se.skarja.de\/wordpress\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=437"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}