Sarek Nationalpark
Utsikt över Sarekmassivet
Sarek är ett utpräglat högfjällsområde med branta,
glaciärtäckta fjällmassiv och högplatåer.
Högfjäll…
Sarek är Sveriges största högfjällsområde. I nationalparken finns cirka 200 toppar över 1 800 meter över havet, varav 6 ligger över 2 000 meter över havet. Parkens alpina karaktär förstärks ytterligare av de många glaciärerna . Sarek har ett stort antal floder som leder bort de rikliga nederbörden (upp till 2 000 mm/år) och smältvattnet från glaciärerna. Rapaätnao, Sareks pulsåder, rinner genom Rapadalen mot den översvämmade,
förlandade sjön Rapaselet och mynnar slutligen ut i landets största delta – Laitaure-deltaet. Högfjällsmassiven består av hård och erosionsbeständig
amfibolit. De underliggande syenit- och granitlagren kommer upp till ytan i den östra delen av parken. I den västra delen mot Padjelanta stöter man på kalkhaltig sandsten och skiffer.
Alpina växtgrupper…
Vegetationen bestäms av de alpina tillväxtzonerna med olika typer av dvärgbuskar och gräshedar. Bergskog med björk och tät pilbuske växer främst i Rapadalen samt på Partek-slätterna och den flackare Njatsosvagge, där det också finns ett område med ren tallskog. I de högalpina regionerna finns mindre krävande arter som hårig ljusört (Pedicularis hirsuta) och färgglad saxifraga samt Sveriges högst belägna förekomst av en kärlväxt, glaciärkärrsmörblomma. I de lägre liggande områdena är floran mer
vanlig med europeisk trollblomma, nordlig järnhatt, alpin skraptistel, äkta mjölkört m.fl.
På vissa platser kan floran dock vara rikare med åttabladig silverrot, ljusnejlika och enblommig blåklocka. Cirka 320 högre växtarter har registrerats….
och stora Sarek-älgar
Djurlivet i björkskogsdalarna består av blåhake, tornsparv, fjällfink och grönsångare, som är små fågelarter som ofta kan observeras där.
På Partek-slätten finns odinshöns och den numera sällsynta sumpspoven. Högplatåerna erbjuder livsmiljö för snösparv, strandlöpare och präriepiplärka.
Gåsfalk och kungsörn cirklar i skyn. I Rapadalen kan man ibland se stora rovdjur som björn, lodjur eller järv. Även de stora och
legendariska Sarek-älgarna har sitt hem i denna del av parken.
Nästan orörd…
Denna vildmark bär få spår av mänsklig aktivitet, bortsett från den sedan urminnes tider vanliga användningen av regionen av samerna och gruvdriften vid Alkavare och Äpar. Vid Alkavare bröts bly- och silverhaltig sulfidmalm under 1600-talet; där finns också en kapell. Vid Äpar utvanns magnesit under andra världskriget.
-även i framtiden…
Syftet med nationalparken är att bevara ett utpräglat högfjällslandskap i dess naturliga skick.
Det finns en fastställd skötselplan för parken. Särskild hänsyn tas till samernas yrkesutövning.
Sarek har tilldelats Europarådets naturskyddsdiplom.
Nationalparken inrättades 1909.
Total yta: 197 000 ha, varav 15 800 ha är bergskog med björk, 1 900
ha barrskog, 14 800 ha glaciär, 1 700 ha myrar, 3 900 ha
vattenyta; resten är kalberg.
Läge: mellan källsjöarna till floderna Stora och Lilla Luleälv, 50 km
öster om den norska gränsen, i kommunen Jokkmokk, provinsen
Norrbotten.
Faciliteter : I större delar av parken saknas markerade vandringsleder och övernattningsstugor. I söder går Kungsleden genom parken på en sträcka av 16 km. Övernattningsstugor längs Kungsleden finns vid Aktse och Parte.
Sarek ställer höga krav på vandrare och rekommenderas därför
endast för erfarna fjällvandrare.
Här följer en sammanfattning av de viktigaste dalarna i Sarek nationalpark
Karta över Sarek: (Klicka för att förstora)
Rapadalen
Rapadalen är den mytomspunna huvuddalen i Sarek nationalpark.
Den präglas av Rapaätno, som med sina 45 km är Sareks längsta flod.
Redan vid Skarja, där Rapaätno bildas genom sammanflödet av Guohperjakka och Smailajakka, framstår floden som mycket mäktig.
Vid sammanflödet av Rapaätno och Sarvesjakka har ett mäktigt delta bildats, Dielmaskaide. Bakom detta börjar Rapaselet, ett myr- och sjölandskap.
Bakom Rapaselet faller Rapaätno i forsar mot Rapadelta, ett av Europas vackraste vattenlandskap.
Tidigare var det ganska svårt att korsa Rapaätnos dal, men idag finns det en väl upptrampad stig som på de sista sträckorna mot Aktse till och med delvis har försetts med plankstigar.
Särskilt vid högvatten kan det vara svårt att korsa de många bäckar som rinner ner från de mäktiga bergsmassiven på sidorna av Rapadalen.
Rapaselet tillhör egentligen Rapadalen.
Det ligger nedanför Sarvesjáhkas mynning. Här bildar Rapaätno en sumpig slätt med kraftiga meandrar, sjöar och öar, som är mycket artrik.
Här finns alla stora djur, älgar, björnar, lodjur och särskilt många fågelarter. Vid mitt senaste besök väcktes jag av flera sångsvanar.
En av de viktigaste dalarna i Sarek nationalpark. Den sträcker sig från Sierkavagge till Skarja och präglas av högalpint landskap med branta berg och mäktiga glaciärer.
Särskilt imponerande är Mikka-glaciären vid foten av Sarek-massivet.
Genom dalen går Sareks huvudled – sträckan från Änonjalme till Aktse. Därför är stigen mycket upptrampad och svår att missa.
Det vilda Sarvesvagge i Sarvesjáhkas nedre del är fruktat av vandrare på grund av sitt ogenomträngliga snår av videbuskar och många sumpiga områden. Dalen sträcker sig från Padjelanta till Rapadalen. Ovanför Padjelanta, på en stor platt slätt, går det ganska lugnt uppåt till den högsta punkten. Där finns några mindre blockfält, men inga svårigheter.
Det kan bli lite mer problematiskt från Rapadalen, när videbuskarna blir högre och man tappar bort stigen…
Skarja
Den kallas också Sareks hjärta. Skarja (saxen).
Här möts dalarna Rapadalen, Ruohtesvagge , Guophervagge och Allgavagge (nästan) på en punkt.
Smaila-Träffen är anmärkningsvärt – eftersom nästan alla stigar går genom Skarja samlas många vandrare här och slår upp sina tält framför Mikka-stugorna. Om man känner sig ensam hittar man garanterat sällskap här.
Bron nära Mikkastugan rivs varje höst och byggs upp igen på våren. Var därför försiktig när du väljer vandringstidpunkt.
Denna vackra dal börjar vid den nordvästra gränsen av Padjelanta nationalpark.
Flodens vackra meandrar vid utloppet till Padjelanta är imponerande.
Särskilt markant är Guohper-toppens näsa som med sin branta vägg sticker ut i dalen. Vid dess vattendelare finns 6 glaciärer.
Dalen ligger på en längd av 20 km helt i den alpina lazzzonen.
Alggavagge sträcker sig från Skarja till gränsen till Padjelanta.
Vid utgången till Padjelanta präglas den av Alggajavvre, en vacker klar fjällsjö.
Dalen imponerar med sitt höga läge och fantastiska utsikt över hjärtat av Sarek nationalpark.
På grund av sitt läge är den mycket karg mot Skarja, men mot Alggajavvre präglas den av tät betesmark. Något som många vandrare har märkt och förbannat…
Vid Alggajavvre ligger den gamla kapellet som tillhörde en silvergruva.
Denna dal är den bredaste av Sareks dalar.
Den löper bakom Sarekmassivet parallellt med Ruohtesvagge. Därför är den mycket lite trafikerad, och man kan nästan vara säker på att inte träffa någon på sin tur.
Högplatån Gássaláhko, som sträcker sig ända fram till foten av Áhkká, är imponerande. Det verkar också vara en av renarnas favoritdalar, jag hade så att säga alltid sällskap… och det är nog också här som renarna kalvar på våren.
Förutom två kraftigare bäckar är dalen lätt att vandra igenom.
Njatsosvagge är definitivt en av mina favoritdalar.
Den sträcker sig från söder in i Sareks berg. Förutom Rapadalen är det Sareks artrikaste dal. Den omfattar alla vegetationszoner, från barrskog och polära björkskogar till den så kallade lavzonen. Här finns också alla stora djur, särskilt rovdjur, som lever i Sarek. Vägen till dalen går över Parek-platån via Sähkokj-passet. Att hitta en stig genom urskogen kan vara lite svårare.
Ivvarlahko är namnet på en av de vackraste högslätterna i Sarek.
Den präglas av bergen i Parek- och Partemassivet.
Över Ivvarlahko leder stigarna till det avskilda Sarvesvagge.